Den grafiska designern som strävar efter att påverka världen

För Boris Melus var karriärvalet en självklarhet. Med tiden har han växt in i rollen som grafisk designer. Boris Melus introduceradase till branschen genom sin pappa, Pavel Meluš. Under sin tid i branschen jobbade han som fotograf. För att komplettera sin jobberfarenhet valde Boris att läsa vidare på Academy of Fine Arts i Prag. Likt sin pappa strävar Boris efter att engagera sig i betydelsefulla projekt. 

– Min pappa visade mig hur allt fungerade. Efter revolutionen grundade han bokförlaget OKO med två vänner. Deras första bok handlade om den ryska invasionen, utgiven precis efter revolutionen, säger Boris.

Under årens gång har Boris i omgångar hjälpt till med sin pappas företag. Numera har han tagit över stafettpinnen och fortsätter att driva familjeföretaget i samma anda. Det har alltid varit viktigt för Boris Melus att skapa tidlösa projekt som lämnar gör ett avtryck på världen. Han vill påverka människor och få dem att tänka efter. Därför försöker han alltid välja uppdrag som aldrig går ur tiden, så som till exempel design av böcker.

– Vi gjorde en bok åt Lubo Stacho som hade fotat en shoppinggata i Bratislava för 30 år sedan. Han började under kommuniståren och fotade kontinuerligt, främst skyltfönster, från kommunismen, den tidiga kapitalismen till idag, från dåtid till nutid. Det är en tidslinje av samhället. Det var en intressant bok som fick mycket uppmärksamhet. På tio minuter kunde du får hela landets historia återberättad, säger Boris. 

Revolutionerar konstscenen

Boris motiveras av att ge läsaren förståelse av innehållet och en förnimmelse av bokens kärnbudskap genom sina val av design. Hans fokus ligger på att göra boken tillgänglig för dess läsare genom valet av bilder, typografin, strukturen och pappret. 

– Jag vill att de ska gilla boken i sin helhet. Å andra sidan vill jag inte att de ska veta om min existens. Jag tycker det är bra när läsaren inte förstår din roll i det hela, utan att det bara fungerar, säger han och poängterar vikten i att välja rätt papper eller material till bokomslaget: 

– Du konsumerar inte bara en bok med ögonen, även med känseln, hur den är att hålla i. 
Förutom att designa böcker och skapa kataloger till konstutställningar och festivaler, har han under den senaste tiden varit aktiv med att engagera sig i ett viktigt konstprojekt. Just nu håller han på att byta studiolokal, från att tidigare ha huserat i 100 år gamla fabrikslokaler tillsammans med sina vänner Martin Šichamn and Tomáš Bertók, båda arkitekter, samt Juraj Marko, som är fotograf. 

– Vi flyttade in i slutet av 2009. Under de senaste sju till åtta åren växte det fram en stark gemenskap som innefattade 40 olika studios i byggnaden. Sedan kom det en ny ägare och vi var tvungna att lämna våra lokaler. De var tvungna att riva halva byggnaden. Då bestämde vi oss bilda något helt nytt – stiftelsen Cvernovka - en enhet som kunde engagera allihopa och organisera ett nytt kulturellt centrum. Vi ville återskapa det som växt fram i den gamla byggnaden med alla dess synergier på ett nytt ställe. Det är viktigt för hela staden och konstscenen, säger Boris. 
Just nu håller de på att flytta in i en gammal gymnasieskola. Projektet sträcker sig över ett års tid och har inneburit långa arbetsdagar för Boris. Men det har också tvingat honom att få mer struktur på sina jobbtimmar och sin vardag. 

– Det senaste året har jag lärt mig att ha helgerna fria och ta mig tid för att umgås med min familj. Det här kulturella utvecklingsprojektet tvingade mig till att strukturera min tid, innan det var jag väldigt flytande i mitt arbetssätt, säger Boris. 

Mexiko förändrade honom

Jobbet äter upp mycket av Boris tid, men för två år sedan flyttade han och familjen till Mexiko under ett år. Året bestod av mer kvalitetstid med familjen och en helt ny kultur för att berika smaklökarna och sinnet. 

– Det är alltid bra att komma ur sin komfortzon och få nya perspektiv. Efter en semester när vi hälsade på våra vänner bestämde vi oss för att testa på livet i Mexiko. Vi flyttade för vår son Edos skull. Vi ville att han skulle få uppleva en annan kultur när han var liten. Vi hoppades att det hjälper honom att bli mer öppensinnad som vuxen. Han lärde sig spanska på ett halvår, säger Boris. 
Tiden i Mexiko blev även en möjlighet till att jobba mer fokuserat i lugn och ro på de projekt han tog med sig från Slovakien, tack vare tidsskillnaden. Ur ett konstnärligt perspektiv blev han varse om en mer avslappnad inställning gentemot konst och dess processer. 

– Vanligtvis brukar man säga att man inte kan måla rakt upp och ner på betong. I Mexiko målade de bara över i en färgglad nyans allt eftersom. Något som jag hade haft svårt för hemma i Slovakien. Det är en lättnad att du inte alltid behöver vara så exakt. De har en mer avslappnad inställning till livet, det är något som jag försöker efterlikna och inte stressa över detaljer, säger Boris. 

Boris har försökt bibehålla den sorglösa inställningen i sitt fortsatta skapande. Under sin hittills 15 år långa karriärsresa trivs han med variationen. Allt ifrån att designa böcker eller utställningar till att öppna ett kulturcentrum. I nuläget stämmer verkligheten överens med hans drömmar.

– När det kommer till drömmar, så är de flesta böcker jag producerar precis det jag vill göra. Jag är nöjd med mitt jobb och jag tror redan att jag gör allt som jag strävar efter att få göra. Den enda nackdelen är att det är svårt att sluta jobba eftersom att det även är min hobby.  

FAKTA
Namn: Boris Meluš
Titel: Grafisk designer och kulturutvecklare
Favorit material/papper: Det beror helt på projektet, men Munken är bra. Då vet du att du får ett bra resultat. 
Favorit verktyg: Datorn, med den kan du göra allt. 

Share with your friends